Medan den ena arbetar...
Kära vänner. För att det här med väntan ska bli extra jobbigt så arbetar man häcken av sig i en surfshop, lever på knäckebröd och nudlar och bor i en hall 9 månader under Sveriges (enda) bra månader.
Samtidigt tar ens pojkvän ledigt över sommaren och softar på Varbergs stränder och Majornas uteserveringar och sätter igång och jobbar igen när svenska tillvaron börjar bli riktigt jävlig. Då är man istället så gott som arbetslös och knegar sig fram genom att sälja lussekatter på nordstàn två veckor innan avgång, för att vara säker på att de sista slantarna kan spenderas på en spruta mot turistdiarré. Jag vet hur jag ska göra nåsta gång.
-"Sluta jobba, börja softa!"
som Sara skrev i ett mejl en gång. Men jag måste erkänna, jag är rätt bra på det i alla fall. Emellanåt.
Filippinerna består av 7100 öar, och kan kanske därför vara lite svårt att ha någon direkt resplan. Så vi har inte det, än. Det kanske kan orsaka en viss oro i mammorna Carinas huvuden. Men det är lugnt, Jesper har ju Sanna och "Sanna har ju som tur är Jesper" och vad skulle någonsin kunna gå fel med två halvhippies i Filippinoland. Det här blir fint, med vita stränder, turkost vatten, vågor, vind, plattvatten och med all säkerhet: en och annan hängmattasession.
Pies descalzos, snart ses vi igen! /Sanna
7100 öar!
Att ha ingen aning gör att man upptäcker nya ställen. ni har ju hela resan framför er,varför stressa?
no se preocupe
kryssa vidare i södern och njut av d enkla under solen.Hur ni än gör blir det spännande!
hak
Gammelhippien i majorna är inte orolig över avsaknad av resplan,däremot "fula hajar" i dubbel bemärkelse och att "någon" är glömsk och därför riskerar att få sitta på pottkanten!!För övrigt jättekul att kunna följa er genom bloggen,kramar till er båda från carina!
